Maten - de enda jag kan kontrollera.

Detta inlägg ska handla om maten, mina förhållande till maten och hur allting började.

Som de kan läsa i de andra inlägget, att jag tycker att ja är tjock trotts att jag har folk som bankar in "du är inte tjock!" i huvudet på mig dagligen så kommer jag alltid tycka de.
Att jag tycker att ja är tjock, har självklart en stor del med maten att göra.
Speciellt nu när de händer så mycket saker i min omgivning som jag inte kan kontrollera.
tex den svåra ångesten och de pressande internatlivet jag lever.
Jag älskar dock mitt internatliv, för jag bor med världens finaste människor.
Men de blir för mycket ibland, och man får svårt att hitta en plats att vara själv, då de är folk runt omkring än överallt.

Jag tror att allting började med att jag började må dåligt 2007, då ja förlorade min fina Fatima.
Och jag försökte hitta mig själv och jag hamnade ganska mycket under "emo"-stilen under 8-första ring på gymnasiet.
De var då ja kände mest press på att vara snygg och smal, så folk skulle tycka om mig.
vilket jag hade helt fel med, som jag märkte för sent.


(haha fattar inte riktigt varför ja visar sånnahär gamla emo-bilder...)

Sista året på Ester Mosessons Gymnasium (som jag gick på förut) blev allting sämre och jag började må ännu sämre än jag någonsin gjort förut.
Jag började på hos deras kuratorn (världens sämsta), men märkte ganska snabbt att hon hjälpte mig inte.
Hon fick mig att må sämre och fick en sämre självkänsla.
Sista terminen, alltså vårterminen 2011 bestämde ja mig för att, ja kunde inte gå här och må såhär dåligt i ett j*vla år till.
Kikade då in hos SYV, och världens bästa kan ja säga!
Ja slutade gå hos kuratorn direkt, och gick till hon som var SYV på Ester istället.
Hon förstod mig och vi hade träffar en gång i veckan.
Jag började oxå äta bättre då, och de tackar ja henne för.
Jag sökte in till en ny skola, fick ha praktik(hos dom bästa på Jerkstrands konditori) 3 ggr i veckan och min sista termin på Ester från April gick supert!
Sen, den 10 juni var de hejdå,
Och aldrig mera Ester Mosessons Gymnasium.

Under sommaren gick allting bra, jag var med Bästa vännen 24/7 nästan och åt precis som vanligt.


Den 15 Augusti började ja på den nya skolan, Strömma Naturbruksgymnasium.
Bästa!
Detta som har hänt, som gjorde att ja mår dåligt, vill ja inte ta upp på bloggen utan de vet bara mina närmaste vänner om och min kurator (som för övrigt oxå är en av dom bästa!)
Jag började somsagt gå hos kuratorn 1 varannan vecka.
Ökade de sen så nu har ja en tid hos henne varje vecka, då ja behöver extra hjälp med maten och tankarna kring de.

Justnu ser mina förhållande till mat, ganska bra ut.
På vardagarna försöker ja äta något på alla måltider som serveras (frukost, lunch, middag, kvällsfika).
De kan vara allt från en grönsak till en hel potion mat.
De viktigaste för mig är att jag äter någonting, spelar ingen roll om de är något stort eller litet. Bara jag får i mig de!
Jag vet, att om jag inte äter, så får jag inte rida eller bo på skolan.
Därför tar ja små steg i taget för att se hur de känns och om ångesten är hanterling eller inte.

På helgerna försöker ja äta 2-3 ggr om dagen (frukost/lunch, middag o kanske ngn kvällsmacka).
Har ökat från att äta 2 ggr om dan till nu, oftast 3 ggr.

Jag vet att jag inte är stark jämt.
Men jag försöker alltid göra de bästa av situationen.
För maten, är de enda jag kan kontrollera när jag mår dåligt.