Jag kan inget annat än tacka en av mina största insperations källor, alpinåkaren Anja Pärson, för att hon visar den styrka och trygghet hon besitter. Hon har helt klart förändrat hela min världsbild och varit med mig i så många år, dagar och minnen. När jag var mindre satt jag alltid bänkad framför tv:n och mer eller mindre skrek på henne när hon åkte. Sen sprang jag fram och tillbakade när hon vann sitt guld eller vann sin världscuptävling.

 

 

Så många dokumentär serier jag har sett om min stjärna, så många tårar jag fällde bara ikväll och hur många minnen som kom upp. Jag har aldrig träffat denna människa, eller pratat med henne. Men de känns verkligen som hon alltid var funnits hos mig, alltid sagt till mig att "kämpa vidare, du klarar detta" och alltid stöttat mig, oavsett vad saker gäller. Hon har varit min trygghet i de värsta som kunde hända mitt liv. När mitt liv vändes upp och ner, så visste jag precis de Anja hade sagt. Jag hade de inbyggt i huvudet på mig och de fick mig att se de hemska på ett annat sätt. Försöka se de possitiva i de hela, eller lättare sagt, SE de possitiva i situationen. Och alltid tänka att:

 

 

Det har gjort till den människa jag är idag. Jag vet, innerst inne att jag är stark, klarar allting bara jag sätter den sidan till och att inget kan stoppa mig. Endast mina tankar. Nu gör jag saker jag egentligen inte vill, men jag gör de precis Anja har sagt, "om man tvekar, blir man rädd". När jag intalar mig själv att jag klarar detta, så gör jag det bara och jag är bara nöjd när jag klarar maxgränsen, och lite till. Jag vet att jag är en riktig fighter och vill inte ge upp utan en kamp mot mig själv först. Ibland bryts de samman och jag måste få vara svag, men jag bygger alltid upp mig, STARKARE ÄN NÅGONSIN. 

 

 

Förra året tog hon sitt pick och pack, lämnade de vana livet hon levt hela sitt liv. För att gå in i ett "svensson"-liv, vilket gjorde henne rädd. Och att sen berätta i ett radioprogram om sitt privatliv, homosexualitet och att bli mamma bara några månader senare, fick mig att inse ännu en gång vilken stark människa denna är. Jag har alltid trävat att bli som du, Anja. Jag hoppas en dag att jag kan vara lika ärlig som du är mot dig själv tillslut och släppa fram allt som jag gömt undan för mig själv. Detta är min uppfattning av dig, efter 8 år som jag följt dig. Utan dig, så skulle jag inte stått här och vara den starka, modiga och självsäkra människa jag innerst inne är idag. Hoppas du läser detta och förstår hur mycket du har och betyder för mig. ♥