Go'kväll på er! Kanske borde säga att jag faktist fortfarande lever, och har fått tillbaka lite lycka och känsla i livet igen. Börjar mer och mer känna igen mig själv och börja se livet som de faktist är, och acceptera det.

 

Mina dagar på GFRK går så fort så fort. Har redan avverkat två veckor av mina totalt fyra veckor, och börjar trivas mer och mer och komma in i rutinerna, mockning - utsläpp - mocka klart - fodra hösilage - soppa 100 m stallgång - egentid dvs putsning och fix i sadelkammaren - lunch - mockning av hagar - insläpp - utfodring - egentid dvs ännu mer putsning, och sen ev några ponnysar som ska fixas inför ridning. Börjar oxå trivas mer och mer med personalen, dom tycker om mig och tycker jag gör ett bra jobb. Har oxå börjat få ett större ansvar, då de är en kille från en svenskskola som har praktik där två gånger i veckan som inte kan svenska, och fyra sommararbetare varv 3 av dom inte kan jätte mycket om hästar, så dom brukar jag och en annan extra arbetare få ta hand om. Dock blir man lite lätt irriterad när dom inte förstår vad man menar, men man får räkna till 10 och ta de om igen ;)

Oavsett hur svårt de kändes att vara där i början, är jag nu nöjd att jag fick plats där. De var tufft i början, men nu känns det så mycket bättre :)

 

De senaste dagarna har jag varit, förutom på praktiken, haft mysiga hemmakvällar med doftljus, druckit gott Gotlands tèer och sett mysiga filmer/serier. Bara tagit hand om mig själv och mina tankar. Nu, denna veckan, har jag ännu en gång fått en riktig smäll och ramlat helt ur banan. Men som jag brukar säga, man måste ramla ut ur ramen för att sedan komma upp och vara 100 % starkare nästa gång. Har nu ännu en merit att lägga på listan och lärt mig hur jag ska hantera allt detta ännu bättre nästa gång. 

Denna helgen har jag endasy gjort saker jag känner för. I lördags kände jag för att bara finnas, sova ut för de är just de jag aldrig hinner annars. Bakade oxå en riktigt god och kladdig kladdkaka som vi åt tillsammans med en klick grädde och jordgubbar. Så mums! 
Och idag, söndag, så bestämde jag och bästis för en fika på stan. Men först så tog jag en sväng förbi pappa för att vattna blommorna, de är så att jag har hand om lägenheten själv i två veckor nu och har uppdrag att ta hand om allting. Så planerar att sova där någon natt för att träna att vara själv, för de behöver jag verkligen träna på. Så man måste ju passa på nu medans dom andra är i Tyskland för jobb och lite semester! Mötte därefter upp bästis på korsvägen, där fyllde vi på mitt Lisebergskort, shoppade en snygg och vit klänning på Lindex, REA-shoppade en ny doft av BodyButter (papaya) och tog en mysig fika på Condeco (helt klart favorit cafèt!). Innan vi åkte hem handlade jag på ICA inför kommande veckan och gått hem i spöregn, älskar riktig svensk sommar - eller hur? ;) 

Imorgon så ska jag först ha praktik 8-16, snabbt hem för lite middag och en dusch, innan jag drar iväg till premiären av Lotta på Liseberg. Fast de beror helt på om bästis får tag i biljetter, annars kör vi nästa vecka istället. På tisdag jobbar jag sent och ska vara med på några lektioner på eftermiddagen, kommer nog bli lärorikt och intressant! 

 

Ha en fortsatt mysig och skön kväll, tills vi hörs igen. Puss ♥

 

Är så himla rädd att de mindre läkta såren efter allting som hände under vintras ska rivas upp igen och jag blir ännu mera sårad än förut. Jag låter rädslan att misslyckas och blir ännu mer sårad, gå över de jag egentligen vill göra. Jag vill kunna gå ut och träffa mina vänner och de som jag varit bra vänner med, utan att känna att de är jobbigt och att alltid ta de säkra före de osäkra, dvs stanna hemma.. 

 

... vill jag endast gräva mig ner bland alla kuddar, täcken, filtar och madrasser som finns och bara glömma omvärlden bara för ett par få ögonblick. Bara få ligga där, nerdränkt där ingen kan hitta mig och låta tårarna forsa ner för kinderna utan att jag känner någonsomhelst press och måsten. Där de bara är jag och mina tankar. Tankar som skadar, skär sönder mig innefrån och komma upp ännu mera skadad än förut. 

Idag är de just en såndär dag, där jag vill skippa allting, all stress, press och skrikande ord att jag förstör allt. Men sånnahär dagar är till för att kämpa emot! 

 

De händer så himla mycket saker nu. Saker från förr, som skadade mig så djupt och grovt har börjat visa sig att den fortfarande finns kvar, sms som skickas till mig som river upp de nästan läkta såren i mitt hjärta igen. Det känns som jag inte har glömt han, ju mer sms jag var desto mer tankar och oro slits i mitt redan skadade hjärta och själ. Egentligen vill jag bara säga "fuck you. Jag behöver inte dig längre!" men jag har inte modet att ta konsekvenserna för det sen. Jag vill bara att allt ska bli som normalt. Att allting ska bli som det var förut, när jag inte fick sms av honom att han saknar mig.. 

 

Denna kväll blev helt klart inte som jag tänkt mig. Fick sån sjukt våg av ångestattacker som bombade mig med ord och slog ner mig psykiskt. Låg under täcken och kuddar i sängen i flera timmar, utan att röra en min. De gjorde ont att bara tänka. Nu har allting börjat lugna ner sig och jag har fått somna till tonerna av världens finaste Håkan hellström och fått vakna upp hans fina röst ♥ 

Åh har så mycket energi i kroppen som bara vill ut ut ut! Allting känns så himla perfekt nu. Mina familjer (biologisk familj & strömmafamiljen) är helt klart bäst. Saknar dom redan efter att jag varit ifrån dom en dag. Trivs så himla bra på internatet nu, att bo själv var precis det jag behövde. Ingen som klagar på att jag kommer in sen, tänder massa lampor eller att jag aldrig är på rummet, Freedom. Våren närmar sig med stormsteg och jag har redan laddat upp med vår på Gotland i 3 veckor och fått så himla bra omdömen från dom och fått se så himla mycket av Gotland. Samlat på mig så mycket energi och kärlek till livet att allting håller på att gå över. Känner verkligen att allting håller på att släppa, all ångest, smärtor och all oro. Jag är äntligen påväg att bli frisk.   

 

 Go'dag på er! Klockan börjar nu närma sig tjugo i två och om ca 30 min ska jag åka hem, äntligen! Tänkte dock skriva ett litet inlägg här innan. Igår så städade jag klart mitt rum (som ja skrev i tidigare inlägget..) och så var jag uppe i skogen, där de grillades korv när de var såkallad "nattvandring" dvs tipspromenard i mörkret ;) De var dock djävulskt kallt, så de besöket varade inte så länge. Hade riktig dos med ångest oxå, de gjorde inte saken bättre så min kväll, som jag hade tänkt spendera med bästa, fick spenderas i sängen framför Familjen annorlunda och en film. De var lite tråkigt, men fick iallafall en mysig kväll i tisdags!

 

Dum som jag är, så hoppade jag frukosten imorse (all ångest var fortfarande kvar och alldeles för svår..). Vilket gjorde att jag var hungrig hela morgonen. Pga ett möte, så missade jag den första redovisningen som 3orna hade (projektredovisningar), så jag fick helt enkelt hoppa den och har nu gått på 5 st. Orkade inte direkt med den sista.. då den jag ville gå på och hade sett fram emot, var inställd. Så då skippade jag de och sitter här nu, med packade väskor redo att åka hem! 

När jag kommer hem så ska jag först in och lämna väskan, sen dra ner till allum och handla med mamma. Ha en fortsatt bra dag så hörs vi mera ikväll/imån. Puss! ♥

 

 Känner mig så liten, ledsen och obetydlig nu. Orkar verkligen ingenting och vill bara sätta mig ner och gråta, gråta, gråta. Jag vill inte till psykologen, jag vill inte prata om allting som är jobbigt och som jag har försökt att glömma, jag vill inte att hon ska ta upp det igen. Jag vet inte vad jag vill längre, försöka bli frisk, försöka vilja leva eller bara ge upp och hoppas på att försvinna för gott..

 

Sitter jag och har helt fel tankar i huvudet. Många tankar som jag egentligen skulle strunta i om jag hade varit de vanliga jag, men som kommer upp nu när jag inte mår så bra och bara vill släppa allt. De är alldeles för mycket skola nu, som jag känner att jag inte klarar av eller orkar hantera överhuvudtaget. Jag vet inte vad jag vill längre, hur jag vill leva mitt liv eller om jag ens orkar kämpa över huvudtaget. Försöker hitta styrkan, fightern och kärleken som jag vet att jag har någonstanns långt inne i mig, men känner mig bara vilsen, liten och rädd.. 

 

Ibland, vill kroppen ge upp, man gråter och tar nya tag imorgon. Aldrig. 

 

Det blev en hemmakväll, ensam, trotts allt. Känner mig fortfarande nere med huvudvärk och ångest. Dum som jag är, så har jag glömt min ångestmedicin. Så har fått stå ut med ångesten hela dagen. Så har endast gjort lugna saker, kollat tv, spelat sims osv. Tänkte göra ett tankeinlägg senare, lite om hur de går och hur de känns. 

 

Puss ♥

 

Godag på er! Hoppas ni mår bra, med mig är de sesådär. De är lördag iallafall! Har varit nere i allum med bästis nu på förmiddagen, handlade inget speciellt utan kollade mest runt och umgicks. mys iallafall! Ikväll är tanken att jag ska träffa två barndomsvänner för en middag i stan. Är inte så värst taggad på de nu.. vill bara sätta mig i ett hörn o gråta av alla känslor och ångest. Får helt enkelt se om de blir av! Har inte mycket mer att säga nu, vi hörs! 

 

Puss ♥

 

Go'kväll! Hoppas er dag har varit god, förutom att de är måndag då.. hehe. Min måndag började skit, och slutade bra! Gick upp vid 07:15, käkade frukost och 08:30 tog jag motvilligt bussen, med sikte på psykologen. Fick vänta i 20 min innan jag fick komma in, och de var nog de längsta 20 minuterna i mitt liv.. hade så mycket adrenalin i kroppen som sa till mig "spring härifrån!", höll mig dock lugn, eller så lugn man kan vara och intalade mig själv att de kommer gå så bra. När jag väl kom in så släppte alla känslor, tårarna rann och allting rann av mig. De känns dock bättre när jag har "klarat" det, och kan gå vidare med nästa! Som belöning så skulle jag egentligen sätta mig på ett cafè med något gott att dricka och plugga de sista, men de var så fint väder ute så jag köpte hem frukt till en god smoothie som jag sedan drack istället, supergott och en riktig vitaminboost när alla verkar sjuka..! 
Och så så jag en massa snygg ögongodis på ICA, de gjorde helt klart min dag ;) 

Resten av dagen har jag bara tagit de lugn, käkat gifflar, tagit en långdusch och smörjt in mig med goa Body butter-hallon, så nu luktar jag hallon!! Har oxå spelat sims, så ja. De var väl de jag har gjort denna dag!

 

Imorgon är de tillbaka till skolan igen, och teorilektioner hela dagen. Jag vill inte.. Man får väl göra de bästa av sitvationen, helt enkelt! Väntar sååå mycket till helgen, då de blir så mycket myys på hög nivå!! 
Puss ♥

 

För mig är de viktigt att känna mig trygg i det jag gör. Att ha en tryggplats där jag vet att jag kan få gråta, ta ut min fustration och veta att där kan jag få stöd. Jag tror inte det är bara jag som känner detta mer eller mindre. Tror också det är bra att få känna att man kan få ut sina känslor och där man kan veta att få visa att man inte är stark hela tiden. Så hitta platsen är just du är trygg, och känner dig lugn. 

 

Den värsta rädslan jag vet, och inte vill uppleva, är att bli lämnad av alla som betyder något för mig. Jag är inte rädd för att dö, jag vet att alla ska dö någon gång, om de nu är tidigt eller sent i livet. 
Jag har blivit lämnad av dom som betytt mest för mig, så jäkla många gånger att jag helst inte tar risken att bli lämnad och sårad igen. Öppnar mig väldigt sällan helt åt människor jag inte känt väldigt länge och säger inte vad som helst till någon som jag känner att jag inte kan lita på. Jag ville verkligen att de skulle vara vi, och att de skulle gå ihop. Men utan någon som anstränger och bara låter vänskapen gå åt härdan, känner jag att då släpper jag allt om oss. Fine.